Cecilia Ömalm, Doors to the Afterlife
Doors to the Afterlife
Cecilia Ömalm
light installation at Taverna Brillo
Utställningsperiod: 25 oktober – 11 december 2013
Doors to the Afterlife, 2013
6 m x 3.2 m / 19.7 x 10.5 ft.
Electroluminescent wire
Malin Zimm (arkitekt, Ph D) har skrivit följande om Verket Doors to the Afterlife;
”Doors to the Afterlife är en del av en pågående undersökning av historiska och arkitektoniska fragment. Ömalm aktiverar mytologin kring skendörrar, de slutna, symboliska öppningarna mellan vår värld och nästa. I växthusbaren på Taverna Brillo installeras tre skendörrar som tillsammans formar en tempelgavel. De fiktiva passagerna tecknas direkt på rummets vägg av en cyanblå ljustråd. I samband med öppningen av utställningen iscensätter konstnären en akt av medling mellan betraktaren och verket, genom gudinnan Hathor, en central gestalt i egyptisk gudinnedyrkan.
Doors to the Afterlife är ett arkitektoniskt fenomen och förekommer framförallt i fornegyptiska gravar. Symboliken är enkel – livet och döden är helt enkelt motstående sidor av samma yta, som insidan och utsidan av en dörr. Dessa portaler är den ultimata passagen, både i bemärkelsen slutgiltig och fulländad. Skendörrarna illustrerar möjligheten att röra sig mellan världar. De förblir stängda, och döljer världen på andra sidan för sinnena. Dörrarna både skiljer av och förenar. Den slutna dörren är i detta verk slutet, men också början.
Som ledsagare till Doors to the Afterlife tolkar och iträder sig konstnären Hathors djuriska och hornbeklädda gestalt. Hathor är solguden Horus hem, himlen, och råder över de viktigaste livgivande krafterna: moderskapet, fruktbarheten, dansen, festen, lyckan. Hon råder över öst och väst, regn och fukt, de älskande och de havande. Kulturen kring Hathor var extremt livskraftig; hon tillägnades stora festivaler och ett flertal kultplatser, som det mäktiga templet Denderah där hennes artefakter, som instrumentet Sistrum, bevarades och aktiverades av präster och prästinnor. Som rådande över himmel och liv, har hon också en roll i livet efter detta, som ledsagare av de dödas själar till dödsriket.
Cecilia Ömalms konstnärsskap är rumsligt i flera dimensioner, från den tvådimensionella fotografiska och manipulerade bilden, via dess gradvisa övergång till en tredje dimension, där ljustråden använts i tidigare verk som planritning ur vilken fiktiva väggar reser sig. De historiska och arkeologiska lagren förkroppsligar den fjärde dimensionen; tid och tidlöshet gestaltas genom kulturens allra äldsta manifestationer, byggnader, kultplatser, men även de roller och gestalter som hör till dessa rum och färdas genom historien. Delar av Hathors tempel Denderah uppfördes 2012 i Thielska galleriets trädgård, där de glödande rumsbildningarna gradvis framträdde i takt med att mörkret lade sig över terrängen.”
Foto; Cecilia Ömalm